- Gymnasielärare i Engelska/Biologi
- Etolog
- Polis
- Administratör
- Butiksägare/arbetare
- Receptionist
Stuff. Men vad vill man göra? Långa utbildningar med stora lån inblandade, och risken att jag tröttnar mitt i, och vad händer då? Stora lån utan någon belöning. Jobb som jag kanske inte tycker om, hur ska jag veta, har ju knappt varit ute i arbetslivet. Jag gillar att få vara duktig. Att göra saker som folk blir nöjda över. Jag gillar att kunna ta det lugnt delvis, att kanske inte varje dag vara helt nerdränkt i arbete. Jag vill ha tillgång till fritid, så mitt jobb ska inte löpa ut över det alltför mycket. Jag vill ha dugligt betalt, jag vill känna att jag gör något och att mina färdigheter kommer till användning. Jag är duktig, smart och hängiven, men åt vad? Vad vill jag göra?
Lärare:
Min syster är gymnasielärare, och jag har alltid tyckt att det verkar vara ett underbart arbete. Att hjälpa ungdomar som ska forma framtiden, att ha ansvar för deras utbildning, att vara "den som kan", att få ha den där stora fritiden under sommaren. Att vara "den där" läraren. Att få engagera, motivera och helt enkelt väcka lust för mitt ämne. Det kommer nog inte alltid gå så bra, men någon kommer man alltid kunna nå fram till.
Min syster är gymnasielärare, och jag har alltid tyckt att det verkar vara ett underbart arbete. Att hjälpa ungdomar som ska forma framtiden, att ha ansvar för deras utbildning, att vara "den som kan", att få ha den där stora fritiden under sommaren. Att vara "den där" läraren. Att få engagera, motivera och helt enkelt väcka lust för mitt ämne. Det kommer nog inte alltid gå så bra, men någon kommer man alltid kunna nå fram till.
Men varför gör jag inte detta då? Därför att jag vill ut i livet nu. Jag vill börja. Jag vill ha min lägenhet, min inkomst, mitt liv. Att studera till lärare tar 5 1/2år. Vill jag verkligen skjuta upp allt så långt? Tänk om jag tröttnar mitt i och jag bara står det med en halvfärdig utbildning och ett stort lån?
Etolog:
Jag älskar djur. Djurs beteenden, motivationen varför dom gör som dom gör. Jag tycker det är kul, men jag tror att forskar-delen har slagits ur mig. Undersökandet känns oviktigt, folk verkar redan veta allt. När jag väl är färdig med min utbildning kommer det kanske inte finnas något kvar för mig. Och samma sak som innan, en lång utbildning som jag kanske kan tröttna på mitt i. Jag har provat en gång, visserligen med fel väg, men jag slutade ju lika väl.
Polis:
Varför inte? Vad stoppar mig? Ett arbete bakom ett skrivbord är väll kanske det som intresserar mig, så det kanske inte är det bästa.
Administratör:
Ett jobb i stil med min mors. Ett lagom betalt, lugnt och fridfullt jobb. Man sköter det man har att göra och tar det lugnt och metodiskt och ser till att allt blir så bra som möjligt. Ordna upp omgivningar, skriva in i dokument och samordna. Inte ha världens största ansvar, bara sköta sitt och se till att allt flyter på så bra som möjligt.
Butiksägare:
Ah, att äga sin egen hobbybutik. Tjäna pengar på det man tycker om. Fullt engagerad i sin hobby. Men nackdelar? Vem vet, konkurs, rån, allmänt misslyckande. Otroligt mycket stress och arbete. Är det värt det?
Receptionist:
Jadu, möta människor och ta det lugnt. Bara boka in möten och sköta mindre uppgifter. Men, är man kanske lite av en utbytbar resurs?
Jag vet inte, just nu känns det som att jag inte har någon aning och att ett svart hålsakta växer i bakhuvudet på mig och suger in allt som man skulle kunna njuta av för tillfället som arbetslös. Snälla, någon, något, hjälp mig närmare att komma på vad jag vill...